skidåkning

Längdskidåkning

publiceras på Posted in skidåkning

Så fort någon nämner ordet skidåkning, så kan det vara så att man associerar olika. Vissa tänker direkt på längdskidåkning, medan andra tar för givet att det är slalom man menar. Vad menar man då egentligen när man pratar om längdskidåkning och vad är så speciellt med det?

Kärt barn har många namn. Längdåkning, längdskidåkning eller skidlöpning är alla namn på skidåkning över längre sträckor i varierande terräng. Längdskidåkning är framförallt populärt i norra Europa men har på senare år blivit mer och mer populärt i länder som Kanada, USA, Japan och Kina. I Norge, Finland, Ryssland och Sverige är längdskidåkning en folksport.

Längdskidor är långa och smala för att ta upp åkarens vikt och för att förflytta åkaren snabbt. Typiska mått är en längd på 2 meter och 4-5 centimeter i bredd och en tjocklek på 0,5-4 centimeter. De två stavarna är till för att både ge fart och att stötta. Staven har en trissa långt ner som gör att den inte åker ner i snön för långt. Spetsen på staven ska ge bra fäste i snön. Överst på staven finns en rem och ett handtag som ska ge bra grepp.

Historia

Skidor har använts i Norden och Sibirien redan i forntiden och har genom tiderna alltid varit ett otroligt nyttigt hjälpmedel vid jakt och förflyttning. Arkeologiska fynd vittnar om att skidor har använts långt innan man uppfann hjulet. Man har hittat bevis för att man åkte skidor för mer än 5 000 år sedan i Sverige. De så kallade Kalvträskskidorna och en stav finns idag på Skidmuseet i Umeå. För att sätta detta i ett sammanhang, så är de nästan ett helt millennium äldre än pyramiderna i Egypten.

Traditionellt gjordes skidor av hickory-trä och stavarna gjordes av bambu. Bindningarna var från första början enkla läderstroppar som man fäste över hälen och vristen. Senare kom Kandahar-bindningen där man hade ett tåfäste av metall och en metallfjäder längs skon och runt hälen. Den senaste typen av bindning kallas Rottefella och är en ren tåbindning.

Tävlingsformer

Det finns många olika tävlingsformer när det gäller längdskidåkning. Det finns masstart, jaktstart, intervallstart eller sprint. De olika stilarna som finns är klassisk stil eller fristil eller en kombination av båda. Klassisk stil innebär fyra tekniker: diagonalgång, stakning, stakning med frånskjut och saxning. Fristil kallas även skate, eftersom stilen påminner om en skridskoåkare där man skjuter skidorna utåt samtidigt som stavarna skjuts bakåt.

Längdskidåkning har flera grenar med i de Olympiska vinterspelen och VM arrangeras vartannat år. Även långlopp blir mer och mer populärt. Det allra första svenska mästerskapet i skidåkning hölls i Härnösand 1910. Vasaloppet är kanske Sveriges mest berömda lopp.

För att bli riktigt bra på längdskidåkning så finns det mycket att tänka på. Man måste lägga många mil i skidspåret och träna, träna och åter träna. Man behöver även behärska de tre huvudteknikerna. Man måste även ha bra utrustning annars kommer man inte långt. Sist men inte minst, valla är a och o. Att få till rätt glid och fäste är otroligt viktigt för att man ska tycka att det är riktigt roligt med skidåkning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *